Stadgerevision i Piratpartiet

Så drar det åter ihop sig till medlemsmöte för Piratpartiet. Eftersom jag fått förtroendet att vara mötesordförande ska jag försöka hålla mig borta från de flesta diskussioner i sak på mötet. Men eftersom jag samtidigt haft många fingrar med i arbetet med att ta fram de förslag till förändrade stadgar, som nu läggs fram till mötet, tänkte jag ge min syn på varför förslagen ser ut som de gör.

Om stadgerevisionen

Vi börjar med lite metafrågor.

Varför en stor stadgeförändering, och varför nu? Under de senaste åren har en rad frågor rests och diskuterats om grunderna för hur PP fungerar. Borde vi inte ha möten AFK? Ska vi ha ett ombudssystem istället för direkt demokrati? Ska vi ha separat styrelse och ledning, eller borde de slås ihop? Hur stor ska styrelsen vara? Hur långa ska dess mandatperioder vara? Och så vidare. Inför valen 2014 var vi många som sade: ”Inte nu, låt oss koncentrera oss på valrörelserna med den ofullkomliga organisation vi är vana vid, och låt oss ta en ordentlig diskussion efter valen, där vi tittar på alla frågorna på en gång.” Ty många av frågorna hänger ihop, och tjänar på att lösas i ett sammanhang. Och de förtjänar en ordentlig diskussion, som inte ska behöva trängas med att planera och genomföra valrörelse. Samtidigt tar det tid för många förändringar att slå genom (eftersom vi har långa mandatperioder), så för att en ny organisation ska vara på plats och folk vara vana vid den inför nästa val behövs beslut ungefär nu.

Har medlemmar fått möjlighet att påverka förslaget? Styrelsen utsåg i höstas en stadgerevisionsgrupp där jag ingått. I januari gjorde vi en skiss över vilka förändringar vi såg borde göras, och ungefär hur vi tyckte de kunde lösas. Vi publicerade det på partiets forum, och fick synpunkter både från styrelsen, och ett antal engagerade medlemmar. Sedan frågade vi oss INTE i första hand hur vi personligen allra helst skulle vilja att det blev, utan hur det verkade som att en majoritet av medlemmarna ville ha det, och hur man skulle kunna formulera förslag som ändrade saker i den riktningen, som rent praktiskt och tekniskt skulle fungera, och ha chans att samla en bred majoritet. Utifrån detta skrev vi ihop ett förslag, som vi överlämnade till styrelsen, som blev offentligt samtidigt som styrelsen publicerade det bland sina möteshandlingar, så att medlemmar kunnat kontakta styrelsen med sina synpunkter.

Varför så många propositioner? När vi i gruppen hade ett förslag till nya stadgar vi var nöjda med kliade vi oss i huvudet och undrade: Hur ska förslaget läggas fram? Läggs det som en klump kommer det att bli en fullständigt oöverskådlig härva av yrkanden, som behöver ställas mot varandra i fruktansvärt komplicerade propositionsordningar, och där risken finns att helheten i slutänden avslås därför att det finns en del av det, där mer än 25% är riktigt missnöjda. Så vi gick genom hela förslaget och plockade sönder det till ett antal självständiga saker vi ville uppnå, som var oberoende av varandra. Så att de olika propositionerna kunde avslås och bifallas i nästan vilken kombination som helst, utan att det skulle göra stadgarna  oanvändbara eller konstiga.  Det har gjort att somliga av propositionerna handlar om väldigt viktiga principfrågor, medan andra handlar om ganska okontroversiella teknikaliteter.

De riktigt stora förändringar som föreslås

I mina ögon föreslås fem riktigt betydelsefulla förändringar i sättet vi arbetar och fattar beslut.

Avskaffad ledning och medlemsmötesvald PL, VPL och PS som del av styrelsen:  Hittills har vi enligt stadgarna haft en styrelse och en ledning, separerade från varandra, enligt ungefär samma praxis som råder i aktiebolag som separerar styrelse och VD+ledningsgrupp. Stadgerevisionskommittén och styrelsen föreslår istället den ordning som finns i de flesta partier där partiledaren väljs av medlemsmöte/kongress som den främste i partiets styrelse. Vidare föreslås att även vice partiledaren (VPL) och partisekreteraren (PS) utses på samma sätt. När dessa väljs på egna mandat till styrelsen ges partisekreteraren också eget ansvar för det organisatoriska arbetet, och detta föreslås inte som hittills gå genom partiledaren. Den dag partiet får större inkomster innebär det en betydande maktposition, och därför anser jag det vara viktigt att även den posten är medlemsvald. Detta sker genom en rad konkreta förslag till förändringar på många olika ställen i stadgarna i propositionerna  P03: Ledningsfunktionens existens och P04: Medlemsvalda partiledare, vice pl och partisekreterare, samt mandatperioder.

Öppning för möten AFK och i hybridformer: Krav har länge rests för att mötena ska hållas AFK eller som hybrider mellan elektroniska och AFK-möten. Idag har vi näppeligen råd med möten AFK ifall partiet ska subventionera resor och logi för de medlemmar som vill vara med och fatta beslut men inte har råd att betala sådant själva, men dels kan sådant förändras och dels utvecklas teknik så snabbt att det snart skulle kunna vara möjligt att för rimlig kostnad hålla mötena AFK med möjlighet för dem som inte kan resa till att delta elektroniskt. Därför tyckte stadgerevisionsgruppen och styrelsen att det var olyckligt att genom stadgarna låsa fast den fysiska formen för medlemsmöten, och föreslår att styrelsen från fall till fall ska kunna fastställa formen för möten, men att den liksom nu ska vara förpliktad att ta hänsyn till alla medlemmars möjlighet att delta. Detta föreslås åstadkommas med en liten förändring av en paragraf i stadgarna. P09: Alternativ till elektroniska möten.

Förenkling och decentraliserad makt kring lokala föreningar: Regelverket kring lokala föreningar har ända sedan det för fyra år sedan infördes upplevts som bökigt och svåröverskådligt, och många har önskat att lokala föreningar ska få ökad makt över sina egna stadgar. Därför föreslås nu att den reglering vi hittills haft rivs upp och ersätts av en avdelning i stadgarna som tydligt talar om vilka krav partiet ställer på lokala föreningar och deras stadgar, och sedan låter föreningarna inom de ramarna bestämma själva. P18: Centrala regler för lokala föreningar, och möjlighet för dessa att anta egna stadgar.

Stadgereglering av hur listor till riksdag och EU-parlament ska fastställas: Trots att fastställande av listor till EU-parlament och riksdag hör till de viktigaste beslut partiet ska fatta har stadgarna hittills inte sagt något om hur de ska gå till, utan beslut har fattats från gång till gång, vilket öppnat för misstankar att folk argumenterat i frågan om hur utifrån vad som skulle gynna sin egen eller kompis kandidatur. Därför tror jag det är angeläget att vi slår fast i stadgan hur det ska gå till, och jag tror det vore bra om processen är densamma både till EU- och eventuella centrala riksdagslistor. Här föreslås att region- och landstingsföreningars medlemsmöten ska ha rätt att skapa regionala listor till riksdag, att beslut om centrala listor ska fattas på partiets medlemsmöten, med omröstningar enligt den metod som vanligen tillämpas i svenskt föreningsliv. Alla har varit mycket medvetna om att det finns en stark opinion i partiet för att istället använda Schulze-metoden, och förslagen är lagda så att man om det är majoritetens önskan enkelt kan ändra korta formuleringar och få detta system istället. P19: Fastställande av listor till riksdags- och EU-val.

Majoritet för att fatta sakpolitiska beslut: En annan viktig uppgift i ett politiskt parti är att mejsla ut den politik partiet ska driva. Där hade vi fram till för knappt fyra år sedan en ordning där partiets politiska linje slogs fast i principprogrammet som bara kunde antas med 75% majoritet, och där styrelsen kunde konkretisera denna politik, vilket bland annat skedde i en rad valplattformar. Därtill fanns enstaka beslut från medlemsmöte utanför principprogrammet. Medlemsmötet beslöt därför under 2011/12 att annullera alla politiska beslut vid sidan om principprogrammet, utarbetade ett nytt principprogram och beslöt att sakpolitiska beslut skulle kunna tas vid sidan om principprogrammet, och sedan av styrelsen redigeras ihop till sakpolitiska program i olika ämnen, allt eftersom ämnena blev mogna för det. Det ledde till ett mycket stort antal sakpolitiska ställningstaganden, som många tyckt blivit mycket spretiga, och gått utanför vad partiet borde ägna sig åt. Därför föreslog en majoritet av stadgerevisionsgruppen och styrelsen att framtida sakpolitiska ställningstaganden bara ska kunna tas med 75% majoritet, och styrelsen lade dessutom till att befintliga sakpolitiska ställningstaganden ska kunna fogas in i principprogrammet med 50% majoritet. (Eftersom jag hörde till den minoritet i gruppen som inte önskade detta tillägg kan jag tyvärr inte förklara tanken bättre än så här, men om någon av dem som är för förslaget kan ge en bättre kort  förklaring om tankarna, så lovar jag att klistra in den här.) P02: Om relationen mellan principprogram och sakpolitiska ställningstaganden samt majoriteskraven för att anta och ändra dessa.

Några andra inte obetydliga förändringsförslag

Sedan föreslås en rad förändringar som är substantiella, men i mina ögon inte lika revolutionerande:

Justering av skrivningar om partiets politiska syfte. Tidigare har skrivningarna begränsat partiets syfte till att driva informationspolitiska och medborgarrättsliga frågor i enlighet med vårt principprogram. I förlaget talas istället om att driva politiska frågor i enlighet med principprogrammet. P01: Stadgarnas skrivningar om partiets syfte

Arbetsutskott i styrelsen. Förslag om att det ska finnas ett litet arbetsutskott inom styrelsen, som ska samordna det löpande arbetet och se till att styrelsens beslut genomförs. P05: Om ett arbetsutskott.

Regler om jäv. Reglerna om jäv har tidigare bara gällt för partistyrelsen, och haft innebörden att om någon misstänker att hen är jävig ska styrelsen rösta om saken. Här föreslås istället att reglerna ska gälla alla instanser i partiet, och att den som är jävig själv ska jäva ut sig (hen kan naturligtvis fråga gruppen om råd men fattar beslutet själv) och bara om någon inte jävat ur sig kan gruppen lägga sig i saken. P07: Regler om jäv.

Motionsrätt för lokala föreningar. För att stärka de lokala föreningarnas roll i organisationen ges deras medlemsmöte och styrelsemöte rätt att motionera i partiet. P10: Motionsrätt för föreningars medlemsmöten och styrelser.

Färre olika sorters ärenden på ett möte. För att göra mötena enklare och mer överskådliga föreslås en renodling av ärenden mellan höst- och vårmöten, där höstmöten förrättar val och diskuterar kommande års verksamhet, medan vårmöten utvärderar tidigare styrelses arbete och diskuterar och beslutar om politik. P11: Uppdelning mellan vår- och höstmöten.

Partiledaren kallar till styrelsemöten, som bara behöver vara fyra per år. Med medlemsvald partiledare föreslås att det ska vara partiledaren som sammankallar till styrelsemöten, och samtidigt sänks kravet på antal styrelsemöten per år från sex till fyra. P14: Justering av kraven om styrelsens sammanträdande.

Mindre och redaktionella förändringar

Slutligen finns förändringar som i mina ögon är små: kodifieringar av hur saker redan är, småförbättringar och närmast redaktionella justeringar:

  • Kodifiera i stadgarna att partiets kandidater i allmänna val ska följa de riktlinjer som medlemsmötet fastställer. P06
  • Tydliggöra att presidiet har ansvar för utskick av möteshandlingar. P08
  • Förtydligande om att försent inkomna motioner som ej ska behandlas inte behöver skickas med möteshandlingar. P12
  • Förtydligande för att se till att extra medlemsmöte handlar om det som föranledde dess inkallande. P13
  • Kodifiering i stadgarna av styrelsens rätt att utse talespersoner. P15 (Även om styrelsens förslag inte innebär någon stor förändring mot idag är detta naturligtvis inte en obetydlig punkt för dem som anser att någon annan än styrelsen bör utse talespersoner.)
  • Kodifiering i stadgarna av styrelsens ansvar för att dokumentera partiets politik. P16
  • Valberedningen ges rätt att nominera även sig själva till olika poster, dock ej styrelse. P17
  • Redaktionellt motiverad flyttning av befintliga stadganden om revision (för att stadgarna ska få en logisk struktur). P20

Naturligtvis kan man göra andra bedömningar än jag om vilka förändringar som är mer eller mindre viktiga. Jag hoppas ändå att denna sammanställning ska göra det enklare att orientera sig i de många stadgepropositioner som lagts.

 

 

 

Advertisements

Om Henrik B

Molekylärbiolog. Science writer. Piratpartist.
Det här inlägget postades i Okategoriserade och har märkts med etiketterna , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s