En fråga till Amelia och Christian

Diskussionen har äntligen kommit igång om vem som ska stå överst på Piratpartiets lista till EU-parlamentet, och det är utmärkt. Vi har två fantastiskt bra kandidater, men mycket olika. Det är därför inte på något sätt konstigt att det finns olika åsikter om vem av dem som är allra bäst.

Några har undrat varför jag inte kastar mig in i den diskussionen, och utövar det ledarskap man kanske kan förvänta sig av någon i partiledningen. Anledningen är rätt enkel. När jag tittar på de två kandidaterna och frågar mig hur bra jag tror de är på att driva kampanj, vinna väljare och sedan driva våra frågor i parlamentet blir det rätt jämnt skägg.

Amelia är makalöst duktig på att hitta de detaljer där djävulen gömmer sig, bygga allianser och göra något åt det hela. Christian är en hejare på att förklara vad vi tycker på ett sätt som gör budskapet begripligt för andra än de redan övertygade. En nödvändighet om vi ska göra ett bra val. Väger jag samman dem som både kampanj- och resultatpolitiker väger det för mig jämnt.

x   x   x

Som medlem i partiledningen måste jag dock tänka även på annat än vem av kandidaterna som är bra på att kampanja och skapa politik inne i parlamentet. Ty piratrörelsens viktigaste arbete är långsiktigt och sker utanför parlamenten, inte inuti dem. Jag måste alltså tänka fem och tio år framåt, jag måste tänka på partiorganisationen och jag måste begrunda ”worst case scenarios”. Jag måste därför ställa mig frågan: ”Om vi bara kommer in med en ledamot i parlamentet, hur går det då med partiorganisationen?”

Idag är den bistra sanningen att partiorganisationen har ungefär 600 000 kronor per år i stående guldpiratdonationer. Det räcker precis till att hålla styrelsemöten, genomföra lite kurser, trycka och skicka ut affischer, flyers och foldrar, köpa nödvändiga IT-prylar, och liknande. Men det räcker inte till att ha vår partiledare anställd. Det räcker över huvud taget inte till att ha någon anställd, som utför de arbetsuppgifter som partiets demokratiska strukturer pekar ut som angelägna. Som genomför det som medlemsmötet pekar ut i verksamhetsplaner, och de uppgifter styrelsen preciserar.

Den enda anledningen till att ledningen och partiet centralt kunnat uträtta såpass mycket som vi gjort de senaste åren (ändå bara en skärva av vad vi hade önskat), är att en av våra EU-parlamentariker låter vår partiledare vara anställd som lokalassistent, utan att lägga sig i partiledarens arbetsuppgifter. Den andra EU-parlamentarikern har under den period som varit inte velat ge partiorganisationen motsvarande hjälp.

För mig spelar det dock mycket liten roll vem av parlamentarikerna som varit snällast mot partiorganisationen hitintills. Vi har haft en komplicerad historia bakom oss med mycket ömsesidig misstänksamhet, där vi mycket väl på ömse sidor kan ha misstolkat varandras intentioner och önskemål. Vad som däremot är viktigt (och eftersom loppet i övrigt är tämligen jämnt, för mig till och med kan fälla avgörandet) är istället frågan: Hur kommer det att bli med detta framöver?

x   x   x

Jag hör redan hur några partivänner tar sats för att ropa ”Men då kan man ju köpa sig en plats för pengar!”

Men det är inte sant. Istället är det så här: När vi medlemmar och aktiva i partiet tillsammans sätter en person högst upp på listan, och sedan tillsammans gör en så fantastisk valkampanj att personen blir invald, då kommer den personen väl på plats i EU-parlamentet, ensam, att få närmast diktatorisk makt över en stor hög pengar, som hen kan använda för att på olika sätt köpa och styra partiorganisationen: Genom att bestämma vem eller vilka av oss partivänner som ska få jobba för dem, och vad de då ska göra. Genom att själv bestämma vilka böcker, filmer eller flyers hens väl tilltagna informationsanslag ska användas till att producera och sprida. Genom att själv bestämma vilka event som ska sponsras.  Och så vidare.

Att då lova att avstå makten över en liten skärva av dessa resurser till partiets demokratiska strukturer,  det är att minska möjligheten för den eller dem som blir våra MEPar att för pengar kunna köpa sig inflytande över partiet.

Därför vill jag ställa samma enkla fråga direkt till bägge våra toppkandidater till EU-listan: Om valet skulle gå så illa att du blir partiets enda EU-parlamentariker, skulle du i så fall avlöna partiledaren eller en annan person som partiledningen/styrelsen väljer ut, utan några villkor om den personens arbetsuppgifter eller linje i politiska och organisatoriska frågor?

Annonser

Om Henrik B

Molekylärbiolog. Science writer. Piratpartist.
Det här inlägget postades i Okategoriserade. Bokmärk permalänken.

4 kommentarer till En fråga till Amelia och Christian

  1. Henrik B skriver:

    Ett snarlikt inlägg är postat i diskussionstråden om EU-lista på det forum där partiets medlemsmöte äger rum. Naturligtvis är det bästa stället för Amelia och Christian att placera svar på denna fråga.

  2. Hej Henrik,

    jag har svarat på ditt blogginlägg på forumet, se:

    https://forum.piratpartiet.se/showthread.php?p=290004&posted=1#post290004

  3. Henrik B skriver:

    Jag är mycket glad över att ha fått så tydliga positiva svar från bägge parlamentarikerna. Hoppas diskussionen om vem av dem som är allra bäst på att vara parlamentariker nu kan gå vidare.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s