Dags för piratrörelsen att skaffa folkhögskola?

Jag vet. Jag är en före detta sosse. Jag är folkrörelseromantiker. Jag sitter hopplöst fast i gammalt afk-tänkande.

Ändå.

Tänk om piratrörelsen skulle kunna driva en skola, där tiotals ungdomar varje år skaffar sig motsvarande gymnasieutbildning. Där vi lär eleverna hitta och värdera kunskap istället för att trycka ner den i halsen på dem. Där vi kan visa hur mycket bättre undervisning kan bli om man utnyttjar datorer och internet på rätt sätt. Och där vi ger eleverna chansen att fundera kring hur digitaliseringen påverkar samhällsutvecklingen på gott och ont.

Tänk om där dessutom funnes ettåriga kurser (kanske internationella) i exempelvis digital kommunikation och sociala media, om gamification, om skärningsytan mellan teknik och samhälle, eller människa och maskin.

Tänk om detta kunde göras så att piratsympatiserande lärare och föreläsare arbetade och samlades på ett och samma ställe, där de kunde diskutera, utbyta idéer och ordna seminarier. Dit de också kunde bjuda in intressanta föreläsare (naturligtvis livestreamat). Och att en riktigt visonär, intressant och samtidigt pedagogisk skicklig piratideolog arbetade som rektor för hela härligheten.

Tänk om lokalerna sommartid och helger dessutom kunde användas för kurser, konferenser och möten för partiet, ungdomsförbundet och hela piratrörelsen. Så att vi äntligen fick en fysisk plats förutom nätet, som vi kan uppleva som ”våran”. Där framtidens pirataktivister har gemensamma minnen. Där de upplevt den stora omvälvande politiska insikten. Den första förälskelsen. Den djupaste vänskapen.

Tänk om. Eller snarare: Tänk att.

För just detta har de allra flesta framgångsrika folkrörelser. De politiska. De religiösa. Nykterhetsrörelsen. Scoutrörelsen. Fackföreningsrörelsen. Och så vidare. De har alla folkhögskolor. Och staten tycker det är så viktigt, att de ger generöst stöd till sådana folkhögskolor, som skapats av olika demokratiska folkrörelser.

Exakt hur reglerna för stödet ser ut kan man läsa på folkbildningsrådets hemsida. Kraven är tuffa, men inte omöjliga att leva upp till, om vi verkligen skulle vilja. Exakt var och hur behöver naturligtvis i så fall utredas noga.

Vi har nu ett mycket viktigt valår framför oss. Självklart måste våra krafter nu riktas mot att vinna valen 2014. Men när vi väl lyckats med det, då borde ett av piratrörelsens fortsatta framtidsprojekt vara att få igång en egen folkhögskola. Så att vi på samma sätt som arbetarrörelse, landsbygdsrörelse och frikyrkorörelse kan ge de ungdomar som är intresserade av saken möjlighet att få en utbildning präglad av våra pedagogiska idéer. Och ge aktiva och sympatisörer bättre möjligheter att tillsammans med likasinnade förkovra sig i viktiga ämnen.

Så att vi kan stå ännu bättre rustade inför valen 2018.

Advertisements

Om Henrik B

Molekylärbiolog. Science writer. Piratpartist.
Det här inlägget postades i Okategoriserade och har märkts med etiketterna , . Bokmärk permalänken.

10 kommentarer till Dags för piratrörelsen att skaffa folkhögskola?

  1. Anders Troberg skriver:

    Känns lite riskabelt, det skulle kunna sätta ett prejudikat som gör det möjligt för SD att starta skolor…

  2. Ola Andersson skriver:

    Om jag räknar lite hastigt bara på kul, så verkar man på en termin (17 veckor x 2 dvs 34 veckor) med 100 elever, få 1510 kr/elev och deltagarvecka, och dessutom ett utvecklings och profileringsbidrag på 300.000 kr och ett grundbidrag på 570.000 kr. Det blir 6.040.000:- i budget.

    Lärarlöner: En kursdag är minst 4×60 min och på en deltagarvecka är det fem sådana, alltså 20 timmar per kursvecka, 680 utbildningstimmar per läsår (minimum). Det finns regler om lärartäthet men om man kör 10 elever per lärare (överdrivet mycket) så behöver en lärare undervisa 10 elever i 680 timmar per läsår för att dessa skall få sin utbildning. För alla 100 elever så behövs 10 lärare. Alltså behöver man avlöna lärare med exempelvis 300 kr/timme i 6800 timmar, vilket kostar 2.040.000:-.

    Då blir det kvar 4.000.000 kr för adminstration, lokaler, utrustning, marknadsföring och löner till övrig personal. (En månadslön för lärare i folkhögskola är exempelvis 26.000 kr, dela med 22 dagar per månad och åtta timmar per dag, så blir det 147 kr / timme).

    Lokaler: Om man går ut och hyr konferenslokaler på konferensanläggningar i Stockholm som är det allra dyraste alterantivet så kostar smårummen som rymmer 10 personer runt 2000 kr per dag. Med sådana väldiga volymer detta rör sig om så skulle en konferensanläggning bli jublande glad om man valde dem och erbjuda rätt feta rabatter. Därmed blir det förmodligen betydligt billigare än 2000 kr om man skulle göra så. Alterantivt kan man hyra in skolan på någon lokal hos en kommun eller något annat studieförbund eller folkhögskola, eller köpa en villa eller herrgård.

    2000 per dag, 5 dagar i veckan i 34 veckor och 10 rum samtidigt, det blir 3.400.000:-.

    Kvarstår därmed 600.000 kr av budgeten (eller mera).

    En heltidsanställd administratör kostar exempelvis 26000x12x1,4, ca 436.800 kr.

    Denna snabba kalkyl tycker jag visar att bidraget är tillräckligt stort för att man skall kunna gå runt på det. Det lutar enligt denna snabba kalkyl inte åt brakförlust i alla fall.

    Man kan säkerligen smygstarta också baserat på grundbidraget och hyra lokaler på konferensanläggningar.

    Att köpa en datorsal kostar inte lika mycket som det gjorde förr. Bättre alternativ: Att utrusta 100 elever med varsin dator för 4000:- kostar bara 400.000 kr. (Tre deltagarveckor av årets 34 finansierar alltså en dator kan man säga.)

    Dock behöver man få någon form av banklån för likviditetens skull. Det kan vara ett problem. Det lär ju ta ett tag innan stadsbidragen anländer, kanske ett halvår? Då kan man sätta upp tre kalkyler, en ”detta är underbart-kalkyl”, en är ”bästa gissning-kalkyl” och en är ”det här är det minsta det är värt att göra detta för-kalkyl”.

    Jag gissar att man behöver få in ett startkapital på lärarlöner om ca 25%, dvs 500k (räcker till 4,9 lärare om 340 undervisningstimmar, dvs 17 deltagarveckor), sedan 25% av lokalbudgeten, 850k (räcker till 5 klassrum, 5 dagar per vecka, i 17 veckor, för 2000/dag) och sedan en heltidsanställd i ett halvår för att få igång hela verksamheten, runt 250k. Lägg till 400.000 för övrigt. Startkapitalet för detta är ca 2.000.000 kr. (Vilket är 120 kr / medlem…)

    Det finns många gymnasiemässor och liknande att ställa ut på för att få kunder. :)

    Så jag vill säga att det är fullt görbart faktiskt.

    Om det är värt det? :)

    P.S. Jag har jobbat som utbildare och lärare och administratör i många olika former av utbildning (grund, gy, vux, folkhögskola, studieförbund). Däribland att börja med att sätta ihop en utbildning från noll med vettigt och intressant innehåll som är gångbart i meritförteckningen och skaffa elever till den. Jag har även byggt webbsiter åt skolor och även jobbat med den praktiska marknadsföringen av utbildningar och förstås varit egen företagare i mer än 13 år. Dessutom har jag tänkt i samma banor och skissade rätt långt på en ide som hette Piratutbildning AB (i analogi med Piratservice AB). :)

  3. Viktualiebrodern skriver:

    Brunnsviks folkhögskola är på ruinens brant, trots att det backas upp ABF Nordväst Storstockholm…

  4. Anders Troberg: Vad för prejudikat, menar du? Jag vet att iallafall vänsterpartiet har en skola (Kvarnby, i Malmö om jag minns rätt). Säkert finns det fler för andra partier. Oavsett, vi ändrar ju inte en lag. Vi använder bara ett utrymme som redan finns och står SD fritt att använda.

  5. Jerker Montelius skriver:

    Det här är ingen dum idé alls. Precis som du påpekar så finns det uppenbara kunskapsfält att undervisa i. Dessutom så finns det också som du påpekar intressanta pedagogiska idéer.
    Dock skall man vara försiktig. Skolmarknaden mattas av betänkligt just nu mest beroende på minskade årskullar. Vilken yrkesbana räknar man med att eleverna skall framöver och hur är den arbetsmarknaden. Kan man börja i mindre steg eller kräver projektet BigBang?

  6. Henrik B skriver:

    Anders: Reglerna för att skapa folkhögskolor finns där och gäller lika för oss som för SD (även om SD möjligen kan ha svårare att komma i land mot några portalregler om främjande av demokrati och mångfald). Sverige styrs ju mer av regler än prejudikat …

    Ola: Mina mellan tummen-och-pekfingretöverslag säger mig samma sak som dina: Det borde gå att göra. De springande punkterna blir om man stabilt kan rekrytera tillräckligt många elever för att hålla intäkterna uppe, och om vi kan skaka fram de pengar som behövs initialt, och om vi kan övertyga folkbildningsrådet om att vi har tillräcklig ekonomisk stabilitet i rörelsen för att vid behov göra en ordnad avveckling (ett av kraven).

    Viktualiebroder: Ja, många traditionella folkhögskolor har problem. Jag tror dock att om vi tänker först och handlar sedan kan en del av våra idéer kring utbildning vara lösningen på en del av de problemen.

    Jerker: Mekanismen för att starta nya folkhögskolor förutsätter mjukstart på 2-3 år i samarbete med en etablerad folkhögskola.

  7. Ola Andersson skriver:

    Denna bok: ”Affärsplanering-En handbok för nya tillväxtföretag” är den bästa bok jag sett (och har) om att göra en affärsplan för ett nytt företag, som ju detta faktiskt är. Den innehåller en bra metod att gå igenom alla de delar som den ritning-för-ett-nytt-företag som en affärsplan är. Genom att skriva ner och räkna på det, göra undersökningar av saker, skaffa fakta, mm så funderar man på alla aspekter i iden och om den går att genomföra eller inte och i så fall hur.

    http://www.bokus.com/bok/9789170920424/affarsplanering-en-handbok-for-nya-tillvaxtforetag/

    Man kan även göra en SWOT-analys, eller PMI för att gå vidare med denna ide.

  8. Henrik B skriver:

    Tack, Ola!

  9. Ola Andersson skriver:

    Ett till tips något svårare att genomföra med tanke på det hårt styrda regelverket, både för folkhögskolor och friskolor är något som detta. http://blackmountainsole.org/blog/2013/08/26/real-life-version-of-accepted/

    För den som inte sett filmen Accepted kan jag verkligen rekommendera den. Storyn i filmen är att en ung man, spelad av Justin Long, inte komner in på något universitet och efter en massa förvecklingar råkar starta ett universitet, och råkar även få en massa studenter. Vad göra? Jo, låta dem organisera själva vad och hur de vill lära sig. Filmen och storyn har många bra poänger för oss pedagoger.

    På fullt allvar menar jag dock att det kan vara något att överväga, speciellt som länken visar ovan, man har gjort det i verkligheten. Open source lärande.

  10. Jerker Montelius skriver:

    Jag skulle vilja länka till det här inlägget för att ge ett exempel på vad som borde läras ut på en sådan folkhögskola.

    Lite praktiska tips för journalister som vill kunna skydda sina källor.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s