Lite fakta om PRISM och Dataskyddsförordningen

Här kommer lite fakta om hur PRISM-avslöjandena hakar i debatten om dataskyddsförordning. Detta är inte något jag grävt fram själv, utan sådant som en av våra duktiga MEPars snälla assistenter givit mig.

1) Föraningar om att något varit på gång har funnits sedan man i USA år 2008 (i sektion 702 av ”The Foreign Intelligence Surveillance Act (FISA) Amendment Act”) införde  tvång för leverantörer av olika nättjänster (”remote computing services”) att lyda hemliga order  (utfärdade av US Foreign Intelligence Surveillance Court) om övervakning av sina kunder, order som kan utfärdas på rent politiska grunder (utan misstanke om terrorism), även mot NGOs.

2) Efter Edward Snowdens uppmärksammade avslöjanden i ”The Guardian” vet vi att Microsoft, Yahoo, Google, Facebook, PalTalk, YouTube, Skype, AOL och Apple godvilligt har kopplat upp sig med ett interface mot National Security Agency (NSA), genom vilket NSA kan hämta ut de data de önskar. Ingen kan utesluta att andra aktörer (som Twitter, Amazon etc) förmåtts lämna ut motsvarande data med andra metoder.

3) Det första utkast till dataskyddsförordning som  justitiekommissionären Viviane Reding presenterade i november 2011 hade förslag till formuleringar som tydligt skulle förbjuda ett företag som samlat in uppgifter om en person att lämna det till myndigheter i ett annat land annat än om det fanns ett ömsesidigt avtal om assistens, och godkännande från dataskyddsmyndighet. Dessa försvann dock efter kraftiga påtryckningar från USAs regering.

4) Om just detta står en av striderna kring dataskyddsförordningen. Å ena sidan finns förslag om att återinföra den borttagna artikeln, om obligatorisk varning till personer ifall deras data lämnar EU, och om speciella legala krav för att få processa data från moln. Å andra sidan finns förslag som ofta kommer från internetföretag typ Amazon, som skulle göra det lättare eller helt fritt för den som samlat in data att flytta dem runt världen och ge eller sälja dem till andra.

5) Detta kan vara inte bara en integritets- utan också en näringspolitisk fråga. Förtroendet för amerikanska molndataföretag är nu mycket lågt, och det skulle rätt utnyttjat kunna innebära en viktig konkurrensfördel för europeiskt företagande kring molntjänster, sökmotorer och sociala media. Men det kräver naturligtvis att EU inte lägger sig platt för den amerikanska regeringen och IT-industrin.