Forskningspolitik för Piratpartiet

I Piratpartiet pågår just nu en spännande process för att utveckla och bredda politiken. Inte så att det ska bli ett traditionellt parti som har åsikter om precis allting. Men så att vi inför nästa val ordentligt tänkt igenom vad de grundläggande principer och värderingar som förenar alla pirater kan betyda för andra politiska områden än upphovsrätt och övervakning. Jag ska här dra mitt strå till stacken med några funderingar om vad en piratpartistisk forskningspolitik kan innehålla.

Värna den personliga integriteten hos människor som studeras i forskning. Personlig integritet är en viktig fråga för Piratpartiet. Det betyder att partiet speciellt måste värna rätten till integritet och anonymitet för de människor som ställer upp som studieobjekt i forskning.

Idag finns ett till synes tillfredsställande regelverk, där alla projekt som inkluderar människor måste granskas av en forskningsetisk nämnd, och där ett av kraven för tillstånd är att forskarna garanterar sina försökspersoners anonymitet. Tyvärr har dock tingsrätten i Göteborg slagit fast att offentlighetsprincipen väger tyngre än sådana löften.

(En forskare som i årtionden studerat ADHD var tvungen, menade domstolen, att lämna ut tusentals intervjuer med barn som haft och inte haft diagnosen till två forskare i helt andra ämnen, som tvivlat på resultaten av hans forskning. Forskaren värderade dock sina löften till sina patienter så högt att han brände hela materialet hellre än att se det utlämnat.)

Piratpartiet bör därför kräva att garanti om sekretess när man deltar som studieobjekt i forskning ska väga tyngre än offentlighetsprincipen. Anklagelser om fusk ska inte få medföra att integritetskänsligt material lämnas ut till vem som helst, utan undersökas av en liten grupp oberoende forskare i ett närliggande forskningsområde.

Alla människor ska ha tillgång till forskningsresultaten: Kunskap tillhör alla människor som lever på jorden. Kunskap har alltid gjort bäst nytta när den varit fri och tillgänglig för alla, inte när den varit instängd och åtkomlig bara för några få. All offentligt finansierad forskning bör därför publiceras så att den är tillgänglig för alla intresserade via internet.

Många ämnesområden har dock utvecklat vetenskapliga paradigm med så specialiserad terminologi och jargong, att det är omöjligt för utomstående att förstå vad forskarna gör genom att läsa deras vetenskapliga publikationer. De människor som med sina skattemedel finansierar verksamheten har dock rätt att få veta vad forskarna gör och kommer fram till. Därför bör all offentligt finansierad forskning också regelbundet redovisa sina resultat på ett sätt och med ett språk som är begripligt även för människor utanför det smala ämnesområdet.

En rimligare fördelning av resurser mellan ämnena: Piratpartiet menar att kunskap har ett värde för sin egen skull. Det är inte bara så att ny kunskap ibland kan vara nyttig genom att ge bättre läkemedel, effektivare motorer eller nya energikällor. Kunskapssökande är dessutom viktigt i sig. Det är viktigt för vår förståelse av oss själva och vår plats i universum om vi får reda på mer om hur yttre rymden är beskaffad, hur lika våra arvsanlag är bålgetingarnas, hur de gamla feniciernas kultur uppkommit och vad Joyce egentligen kan ha tänkt när han skrev Ulysses.

Därför är det inte rimligt att humanistisk forskning bara ska få en liten skärva av de totala resurserna till forskning. En rimlig tumregel skulle på lång sikt kunna vara att hälften av statens forskningsbudget ska vara till för att göra oss klokare, och delas lika mellan humaniora, samhällsvetenskap, och naturvetenskap. Medan andra halvan kan vara till för att göra praktisk nytta, och fördelas mellan ämnen som juridik, teknik och medicin.

Fördela resurser mellan forskare genom transparenta system: Transparens i offentlig förvaltning är en annan viktig princip. Det ska vara lätt att få reda på vem som fattat vilka beslut, och på vilka grunder. Processer ska vara genomskinliga.  Tillämpar men denna princip på forskningsfinansiering och resursfördelning mellan forskare kommer man till en tydlig slutsats i en känslig fråga.

Pengar till forskning tar nämligen idag två olika slags vägar från statskassan till de enskilda forskargruppernas pengapåsar. En väg går via universiteten, som fördelar dem mellan fakulteter, som fördelar dem mellan institutioner, som fördelar dem mellan forskargrupper. Fördelningen sker i många steg, sällan med några tydliga kriterier, aldrig med offentliggjorda motiveringar av varför den ene fått mer och den andre mindre. Alla som verkat i en universitetsmiljö vet att kontakter, försänkningar och skickligt lobbyarbete betyder minst lika mycket som vetenskapliga meriter för utfallet.

Den andra vägen går via forskningsråd, som fördelar pengarna mellan ämnesområden. Alla forskare som vill får skicka en ansökan, som beskriver vad man vill göra, vad som är poängen med det, och vad man haft för tidigare resultat och erfarenheter som antyder att man har chans att gå iland med saken. Dessa ansökningar är offentliga, och granskas av kommittéer av respekterade forskare i vart ämnesområde som betygsätter ansökningarna, varefter pengarna fördelas mellan dem som fått högst betyg. Detta system har inte varit helt fritt från nepotism, men i de fall som förekommit har det avslöjats, och de ansvariga och delaktiga bytts ut.

Tycker man det är viktigt med transparens och möjlighet att utkräva ansvar från dem som fattat beslut ska man således se till att en stor andel av pengarna till forskning fördelas genom forskningsråd, och en mindre andel via universitet och fakulteter. Dessutom leder det till att mer pengar går till forskning av hög kvalitet!

Avskaffade patent kräver ökade offentliga insatser i skärningspunkten mellan tillämpad forskning och produktutveckling: Tanken att kunskap tillhör oss alla och ska vara fri för alla att använda innebär att Piratpartiet på sikt vill avveckla patentsystemet.

Idag bekostas dock mycket av den tillämpade forskning och utveckling som leder till nya produkter (exempelvis läkemedel) av just företagens inkomster från de patentskyddade nya produkter, som de kan ta höga priser för. När de inkomsterna sinar försvinner också stora delar av företagens förmåga att bekosta forskning och utveckling av nya produkter.

Därför kommer ett avskaffande av patenten att kräva att de rika länderna satsar betydande offentliga medel på den del av forskningen som ligger nära produktutveckling. I vart fall för produkter som läkemedel, där det finns ett uppenbart allmänintresse av nya preparat för en rad olika sjukdomar.  Eftersom offentliga aktörer är dominerande kunder för många sådana varor leder detta på sikt inte till ökade totala offentliga utgifter, utan till ett systemskifte, där det offentliga subventionerar/delfinansierar exempelvis läkemedelsutveckling direkt, istället för indirekt genom höga kostnader för offentligt subventionerade läkemedel. Och till att insatserna förskjuts från preparat som kan ge stora ekonomiska vinster för företagen till sådana som ger stora medicinska effekter för nya patientgrupper.

Ett första steg i den riktningen har vi chans att ta mycket snart. Genom att inte försöka lösa dagens kris för läkemedelsutvecklingen genom att ge företagen längre patent, utan genom att ge akademier eller universitetssjukhus resurser att börja genomföra sådana tidiga tester av konkreta läkemedel som företagen idag finansierar.

PS: Anna, min kära partiledare, du behöver inte vara orolig. Jag ska skriva ihop detta till en betydligt kortare och kärnfullare text.

(Ursprungligen utlagd på min molekylärbiologiska blogg)

Annonser

Om Henrik B

Molekylärbiolog. Science writer. Piratpartist.
Det här inlägget postades i Politik och har märkts med etiketterna , . Bokmärk permalänken.

24 kommentarer till Forskningspolitik för Piratpartiet

  1. Mim Sörensson skriver:

    Ja! Just det! Tack!

  2. Isak Gerson skriver:

    Fantastiskt och viktigt. Det är riktigt bra att vi får det här skrivet och sammanfattat. En del av det har sagt innan, men mycket av det har inte sagts innan. Till exempel delen om forskandet för forskandets skull. Det passar perfekt in i Piratpartiets (och min) kunskapssyn.

    Jag tror också att Piratpartiet borde trycka starkare på den tredje uppgiften. Den är ofta ur medborgarens perspektiv helt frånvarande. Både medborgarna och akademikerna måste engageras i den tredje uppgiften.

    Men det kanske är allmän högskolepolitik, och inte forskningspolitik.

  3. Ping: opassande » Blog Archive » Piratpartiet växer

  4. Kristofer Pettersson skriver:

    ”Jag ska skriva ihop detta till en betydligt kortare och kärnfullare text.” => Gärna i motionsform eftersom stadgan och processen är allt.

  5. Henrik skriver:

    Tack för snälla kommentarer! Isak, Min text kommer fram till tredje uppgiften från två håll, dels att forskare regelbundet måste förklara vad de gör på ett sätt som är begripligt för utomstående, dels i att de satsningar som behövs på bl a läkemedelsutveckling om patenten försvinner naturligtvis måste ske i en interaktionsyta med företag, som kan ta över de sista stegen av utvecklingen av de idéer som verkar kunna fungera.

  6. Jacob Hallén skriver:

    Ett gissel i forskningen är att vetenskapliga artiklar låses in i vetenskapliga tidskrifter. Förlag som Elsevier kräver att forskarna ger dem förlagsrättigheterna för all framtid (= så länge upphovsrätten gäller). Forskarna har oftast inget val, eftersom tidskriften är det ställe man måte bli publicerad om man ska ha en vettig akademisk karriär.

    Det vore ganska enkelt att genom lagstiftning eller avtal tvinga all offentligt finansierad forkning att publicera sig under fria licenser.

  7. Glenn skriver:

    Varje försök att hitta en ”piratpartistisk” linje i icke-piratfrågor kommer självklart splittra partiet i mindre och mindre bitar, ända tills partiet består av så lika många falanger som sverige har partier. Detta gagnar ingen annan än era fiender. Och han som skrev denna artikeln är ju förresten öppet socialdemokrat…

  8. Resonemanget om att avskaffade patent skulle kräva ökade offentliga forskningsanslag håller jag inte med om alls. Det skulle i så fall innebära att patentsystemet är nyttigt och viktigt, och att Piratpartiet har haft fel hittills när vi sagt att vi vill avskaffa det.

    Det finns ingen forskning alls som tyder på det, i vart fall inte som jag känner till. Patentsystemet är en kostnad för företag som sysslar med innovation, inte en tillgång. Tar man bort patentsystemet blir det mer innovation i Europa, inte mindre. Därför finns det ingen anledning alls att börja säga att vi måste lägga mer skattepengar på forskning om vi ska ta bort patentsystemet.

    Däremot kan vi förstås vara för att samhället lägger mer skattepengar på forskning i alla fall, men om vi motiverar det med att patenten ska avskaffa skjuter vi oss själva i foten totalt.

    Det enda undantaget är just läkemedelspatent, men det är en separat historia. Där är det redan idag skattepengar som används för att finansiera den allra mesta forskningen (via höga läkemedelspriser som i praktiken betalas med skattepengar), men genom att ta omvägen via patentmonopolen blir det extra dyrt för staten.

    Både när det gäller läkemedel och allting annat kan vi alltså få mer forskning för mindre pengar genom att avskaffa patentsystemet. För läkemedlen sker det genom att staten upphandlar forskningen direkt istället för att ta omvägen att dela ut monopol till privata företag. För alla andra områden blir det automatiskt mer forskning genom att vi tar bort patentsystemet och ersätter det med ingenting alls.

  9. Henrik skriver:

    Christian: Tack för påpekandet. Jag är inte så inläst som du på alla branscher, vad jag sett på nära håll är läkemedelsindustrins betydelse för medicinsk forskning, och hur den hänger på företagens patentinkomster. Det jag föreslår är ju just den omstrukturering av finansieringsvägarna du också beskriver, och jag håller helt med om de fördelar du beskriver att den kommer att få. Fast jag lämnade – eftersom jag var lite osäker då jag skrev – en öppning i formuleringarna för att det skulle kunna finnas en liknande situation i någon eller några andra branscher. Uppenbarligen illa formulerad, eftersom den tydligen kan tolkas som att jag tror att patenten egentligen behövs överallt

  10. Henrik skriver:

    Jacob: Saker är lyckligtvis på väg att bli bättre. Eftersom stora amerikanska aktörer (NIH och flera presitigeuniversitet) numera kräver publicering med open access kan forskare betala tidskriftsförlaget extra för att artikeln ska bli tillgänglig även för dem som inte är uppkopplad mot ett bibliotek med prenumeration. Ett par nätbaserade open-accesstidskrifter hör idag till de mest prestigefyllda för att publicera biologisk forskning. (PLoS Biology, PLoS Genetics etc). Och det är bara en tidsfråga innan förlagen måste ge efter även vad gäller monografier.

  11. Henrik skriver:

    Glenn: Förstår inte riktigt ditt resonemang. Tre av mina förslag är självklara logiska slutsatser från de principer partiet sedan länge slagit fast ska prägla alla samhällsområden. Ett av dem (resursfördelning mellan ämnen) följer enligt min mening också logiskt från en av dem, men där skulle det inte förvåna mig om någon gör en annan tolkning än jag.

    Dessutom: Vi är många som kommit till PP från andra politiska håll. Vi samlas i PP eftersom vi känner oss mer hemma här. Jag lämnade självklart s när jag gick med i pp, och min deklaration om att jag är socialdemokrat är inte konstigare än andra piraters deklaration att de är liberala.

  12. @Henrik:
    Då förstår jag vad du menade när du skrev utkastet. Jag håller med om att man inte bara kan avskaffa patentsystemet rakt av just när det gäller läkemedel (vilket är en anledning till att vi föreslår ett alternativ till läkemedelspatent). Det är också, såvitt jag förstår, sant att inom just sektorn för läkemedelsforskning är patent och patentinkomster en viktig del av det ekonomiska systemet som det är organiserat idag. Men precis som du skriver, innebär det ju bara att systemet kommer att behöva omstruktureras, och det är ju inget fel med det. I vårt förslag till alternativ till läkemedelspatent kommer det ju fortfarande att flyta lika mycket pengar till forskningen som det gör idag, och finns det bara pengar hittar marknaden alltid ett sätt att strukturera sig för att tillgodose behoven hos den som har pengarna att betala.

    Men när det gäller patent på alla andra områden ser jag inga problem med att bara avskaffa dem rakt av och ersätta med ingenting alls. Alltid när jag pratar om vad Piratpartiet tycker om patent brukar jag säga att förutom läkemedelssektorn ser vi inget annat område som skulle behöva några särskilda system för att efterträda patenten, men om någon kan peka på ett sådant område är vi beredda att titta på det i så fall. Hittills har ingen enda person ens kommit med ett förslag på något annat område där avskaffande skulle leda till speciella problem. Såvitt jag vet ger den forskning som finns samma bild: patent inom läkemedel gynnar företagen inom sektorn (även om det inte nödvändigtvis gynnar samhället som helhet), men i alla övriga branscher de tittat på har de misslyckats med att visa att patenten skulle vara till gagn ens för företagen själva.

    Men med det sagt kostar det ju ingenting att fortsätta låtsas vara ödmjuk, och säga att om någon kan peka på någon annan sektor så tittar vi gärna på den, men vi tills dess står för att avskaffa rubbet.

  13. Calandrella skriver:

    Jag håller med dig om det mesta, och gläds framförallt åt mängden utvecklingsförslag som dykt upp de senaste dagarna! Det finns många pirater som skriver offentligt och väl, och säkerligen en del aktiva inom forskningen, men kombinationen är desto ovanligare. Eller med andra ord: din kunskap är fantastisk!

  14. Jörgen L skriver:

    Mycket bra text Henrik.

  15. Ping: Utveckla Piratpartiet, del två: skolan « Calandrellas blogg

  16. Isak Gerson skriver:

    Gleen och Henrik Brändén: Utveckling splittrar nästan alltid. Det gör den inte mindre viktig. Eloge till Henrik för arbetet mot en bättre politik.

  17. Waldemar Ingdahl skriver:

    Nu blir jag betänksam

    ”Alla människor ska ha tillgång till forskningsresultaten: Kunskap tillhör alla människor som lever på jorden”.

    men samtidigt

    ”Anklagelser om fusk ska inte få medföra att integritetskänsligt material lämnas ut till vem som helst, utan undersökas av en liten grupp oberoende forskare i ett närliggande forskningsområde”.

    Det finns en konflikt här

  18. Henrik skriver:

    Waldemar: Nej, det gör det inte. Resultaten, slutsatserna ska vara fria. Om grundmaterialet innehåller känslig info om enskildas privatliv ska det inte vara fritt. Grundmaterialet behöver man bara granska om det finns skäl att misstänka att man dragit fel slutsatser från det (medvetet eller omedvetet). Därför behövs en mekanism för en kompromiss mellan intressena i just det fallet, och en sådan mekanism finns i mitt förslag.

    Jag var noggrann i valet av ord. Jag skrev att kunskapen skulle vara fri, inte att all information kring processen fram till den skulle vara fri. Jag vet att andra tycker annorlunda än jag här, men det här är min syn!

  19. Waldemar Ingdahl skriver:

    Henrik: Öppenhet är väl det bästa valet med information om både process och kunskap? Ska det finnas någon som bedömer att viss information är känslig, och man inte får ta del av?

    Min observation är att det är en konflikt mellan integritet och öppenhet som ligger inbäddad inom Piratpartiet, och som borde benas ut. Annars har man inte trovärdighet i informationspolitiken.

  20. Waldemar Ingdahl skriver:

    Henrik: jag känner till din socialdemokratiska bakgrund. Du och jag har olika syn i forskningspolitiska hänseenden, och det må vara hänt. Det skulle vi säkert kunna diskutera länge över en kopp kaffe.

    Vad som kanske är mer intressant är vad som gör förslaget specifikt piratpartistiskt? En del socialdemokrater skulle nog reagera på synen på patent, men i övrigt?

    Jag saknar t.ex. tankar om Rick Falkvinges begrepp om svärmar, om zong, Flattr, om DIY, om decentralisering. Ett möjligt piratpartistiskt motargument borde väl vara att staten inte längre kan spela sin tidigare roll i kunskapsproduktionen jämfört med den decentraliserade och småskaliga forskningen? Detta särskilt i skärningspunkten mellan den tillämpade forskningen och produktutvecklingen där statliga institutioner haft än större hinder?

  21. Henrik skriver:

    Waldemar 1: Forskning på människor får bara utföras efter tillstånd från forskningsetisk nämnd, och ett krav de ställer är att vissa kategorier känsliga uppgifter ska vara skyddade. Det finns alltså redan idag klara mekanismer, som pekar ut att vissa delar av forskare grundmaterial ska vara skyddade. Problemet är som sagt att domstol sagt att offentlighetsprincipen smäller högre. Liksom de sagt att åklagares rätt enligt rättegångsbalken kan slå högre än det integritetsskydd, som garanteras i biobankslagen. Att material där människor lovats sekretess plötsligt lämnas ut!

  22. Henrik skriver:

    Waldemar 2: Vore mycket trevligt med en ny kopp kaffe. Det händer mycket spännande kring att forskare utnyttjar sociala nätverk av amatörer för att med deras kollektiva intelligens lösa svåra problem (se http://henrikbranden.se/2010/08/11/spelande-och-natverkande-online-loser-vetenskapliga-problem/). Men jag vet inte om det skapar behov av en helt ny slags forskningspolitik.

  23. Ping: Forskningspolitik för Piratpartiet | Henrik Brändén

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s