Jag kandiderar till Piratpartiets styrelse

Redan i höstas frågade min vän Göran Widham om han fick nominera mig till Piratpartiets styrelse. Jag tänkte efter länge, och svarade till slut ”Ja”. Sedan hoppade valberedningen av och frågan lades i påse. Men när det för någon vecka sedan åter blev möjligt att  nominera fick jag samma fråga av emma (som bloggar på opassande). Och gav efter lite kortare betänketid samma svar.

Min väg till Piratpartiet
Jag minns precis när den avgörande insikt kom, som fick mig, en 44-årig vetenskapsskribent, läroboksförfattare och socialdemokrat sedan barnsben, att bli piratpartist. Jag satt på ett café i centrala Stockholm, och tjuvlyssnade på några ungdomar som satt med datorer framför sig, och pratade med varandra om de dikter den ena skrev på skärmen, de samtal den andra förde på en chatt och det mail, den tredje just fått från sitt ex. Först kom en behaglig känsla av hur lite människan förändrats av teknikerna, att dagens unga använder mail, chattar, sociala media och externa lagringsplatser till exakt samma saker som vi i min ungdom använde cafébord, anteckningsböcker, brev och telefon.

I nästa ögonblick kom insikten, och då såg jag dem: FRA-mikrofonerna under min ungdoms cafébord.  IPRED-kontrollanterna som letade genom våra väskor efter piratkopierade kassetter. Och datalagringsagenterna, som i postverkets källare gick genom säck efter säck med fotostatkopior av de obligatoriska avsändar- och mottagaradresserna på alla kuvert som lagts i någon gul postlåda.

Då förstod jag plötsligt att det som hänt de senaste åren i Sverige för den yngre generationen varit precis samma sak som jag i min ungdom var så upprörd över att össtyskar och sovjetmedborgare utsattes för.  Under några månader hoppades jag sedan att mitt dittillsvarande parti skulle ta sitt förnuft till fånga, men till slut insåg jag att det inte skulle ske. Så jag tog sats, och hoppade över till Piratskutan, mitt i valrörelsen inför höstens riksdagsval. Och såg till att det blev lite uppmärksamhet kring hoppet …

Om partiets politik och ideologi
Det diskuteras om och hur partiet ska bredda sin politik. Jag är övertygad om att vi gjort ett klokt val när vi fokuserar på informationspolitik och integritet. Dels av taktiska/strategiska anledningar: Så länge vi inte har över 20% av väljarna ligger vår chans att få gehör i våra kärnfrågor i att kunna sälja våra röster i övriga frågor dyrt.  Dels av mer ideologiska skäl: skärskådar man vad som sker i samhälle och ekonomi växer en allt viktigare konfliktyta fram mellan ”traditionellt” företagande som skyddas av immaterialrätt, och den nya tidens skapande i svärmar, som snabbt kan utveckla nya värden genom att inte bindas fast i immaterialrättsliga trasselsuddar. Piratpartiets framtid ligger i att vara den kraft i samhället som ser denna nya konfliktyta, och tar ställning för det nya, mot det gamla. Den ligger inte i att gräva ner sig i  1800-talsideologiernas skyttegravar.

Det betyder inte att jag tycker att partiet bara ska driva frågor om övervakning, immaterialrätt och open access/ open source lösryckta ur sitt sammanhang. Tvärt om, så bör vi använda de närmaste tre åren till att noga fundera genom vad denna grundsyn betyder för en rad olika politikområden. Vad det betyder för utbildning, i synnerhet på gymnasium och högskola, har många redan funderat en hel del över. Men vad betyder det för barnomsorg? För äldreomsorg? För stöd åt funktionshindrade? För fysisk planering? Partiets grundvärderingar ger naturligtvis inte svar på alla de frågor vi ställs inför i kommunala styrelser och nämnder efter nästa val. Men på en del av dem!

Om partiets organisation
Ska partiet om tre år klara av att driva två viktiga valrörelser, skicka en välförberedd delegation till riksdagen och dessutom ta plats i hundratals kommun- och landstingsfullmäktige måste vi bli bättre på att ta hand om nya medlemmar, utbilda dem och få in dem i lokal konkret verksamhet.  (Jag har därför tackat ja till att vara med i den nya studiegrupp, som ska sätta ihop kurser för aktivister och funktionärer runt om i landet.)

Partiet har en styrka i att vara snabbmobiliserat, och snabbt kunna fatta viktiga beslut. Priset för detta har dock varit en ryckighet (som i längden kan bli skadlig för partiet), att många upplevt partiet som alltför centralstyrt och att beslutsgångarna varit otydliga och oförutsägbara. För att bara ta ett exempel borde det vara ett minimikrav i ett demokratiskt parti att det god tid i förväg ska vara fastslaget och känt när och av vem ett valmanifest ska antas.

Kommer jag in i styrelsen vill jag därför hjälpa till och skapa en större stabilitet och tydlighet, och bättre långsiktig planering av styrelsens arbete. Så att viktiga organisatoriska och politiska frågor börjar diskuteras och förberedas så god tid i förväg, att man hinner med den nödvändiga diskussionen (och att hitta möjliga kompromisser) innan det blir dags att rösta.  Jag tror inte för ett ögonblick att PP bör kopiera socialdemokratins organisation. Men jag tror att vi kan få en mycket välfungerande syntes om erfarenheter från gammalmodiga ”stabila” folkrörelser möter och korsbefruktar andras erfarenheter av direktaktivism, svärmande och näringslivsinspirerat management-tänk.

Vad jag kan bidra med
Jag tror jag har tre erfarenheter som kan vara värdefulla för partiet:

1) Jag formades före dator- och internetrevolutionen. För mig som växte upp med skrivmaskin och vinylskivor är det till exempel inte känslomässigt självklart att information kan ryckas loss från det medium som bär informationen och läggas någon annanstans  – det är något jag måste tänka efter för att inse.  Däri liknar jag de flesta i min (och äldre) generationer. Därför är det rätt lätt för mig att se varför vi ofta misslyckas med att förklara våra åsikter och värderingar på ett sätt som gör dem begripliga för min och mina föräldrars generation. Men det gör det också lätt att se hur vi skulle kunna uttrycka oss, för att nå fram till dem. (Om det har jag skrivit bland annat här, här och här!)

2) Jag har i många år arbetat med att skriva om och förklara vetenskap. Det gör dels att jag möjligen utvecklat en viss förmåga att förklara komplicerade saker pedagogiskt, något som partiet kanske skulle kunna ha nytta av.  Dels har det lett till att jag från egna erfarenheter kan berätta (se här, sid 10-11) hur mycket större genomslag jag fått för mitt skrivande när det kopplas bort från de traditionella förlagens affärsmodeller. Men eftersom jag periodvis haft betydande delar av mina inkomster från royalties kan det vara svårt för upphovsrättslobbyn att avfärda mig som ”tjuv” eller ”snyltare” i sådana diskussioner.

3) Jag har långa perioder varit mycket aktiv både politiskt och i andra organisationer: studieledare i SSU-distrikt, kassör i studentförbund, kassör i Ungdomens Hus, sekreterare i Svenska föreningen för Vetenskapsjournalistik, i sammanlagt fyra år talman för kårfullmäktige i Umeå, ledamot i kommunfullmäktige och kommunala styrelser och nämnder … Jag har varit med och planerat valrörelser, utvärderat valrörelser, deltagit i en inre cirkel då listor inför kommunala val och till styrelser och nämnder gjorts upp. Det har gett mig en hel del erfarenheter och kunskaper om hur man ska göra för att beslut ska fattas demokratiskt (och hur man INTE ska göra …). Både på det mer formella mötestekniska planet, och hur man ska organisera beslutsprocesser, så att människor inte känner sig överkörda och beslut uppfattas som legitima.

Vill ni, kära medlemmar i Piratpartiet, ha mig i styrelsen lovar jag att göra mitt allra bästa för att leva upp till förtroendet. Om inte finns det många andra spännande sätt jag tror jag kan göra nytta på!

(Ursprungligen utlagd på min molekylärbiologiska blogg.)

Annonser

Om Henrik B

Molekylärbiolog. Science writer. Piratpartist.
Det här inlägget postades i Politik och har märkts med etiketterna . Bokmärk permalänken.

7 kommentarer till Jag kandiderar till Piratpartiets styrelse

  1. jeffer skriver:

    Lysande! Perfekt erfarenhet och helt rätt ideologiskt. Det här är ett tillskott vi behöver :-)

  2. farmorgun skriver:

    Tack Henrik! Det var riktigt roligt att se. Gillar att du och Göran tog er an uppgiften att fila på PP:s grundbult. Trött på retoriken i det verbala kriget mellan höger och vänster, känns det gott att vara med i ett parti som med tilltro till människan vill komma vidare i den ideologiska utvecklingen.

  3. Ping: opassande » Blog Archive » Gästinlägg: Henrik Brändén

  4. Jerker Montelius skriver:

    Kul.

  5. HugeHedon skriver:

    Sweet, Henrik!

  6. Carl skriver:

    En av de bästa och skarpaste lärare och personer jag har haft/träffat.

    Jag håller tummarna. Piratpartiet skulle bli rikare med dig i styrelsen.

  7. Ping: Jag kandiderar till Piratpartiets styrelse | Henrik Brändén

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s