Vad Jantelagen verkligen är

Jantelagen. Överallt gnälls över den. Psykologer ger den skulden för dålig självkänsla, inredare för räddhågad möbelsmak och Anna Anka för allt hon inte gillar i Sverige. Framför allt gnälls på borgerliga bloggar. Där får lagen får stå som en ikon för småsinthet och oginhet mot dem som anstränger sig och lyckas. På något sätt tros den ha med socialdemokraternas långa maktinnehav att göra.

Låt mig bara fråga: Hur många av dem som skäller och gnäller på Jantelagen har läst Axel Sandemoses ”En flykting korsar sitt spår”?

Min pappa läste boken. I Sandemoses beskrivning av den lilla staden Jante kände han igen stämningar och attityder bland fiskarna och stenhuggarna i det samhälle där han hade sitt hem under ungdomsåren. ”Inte ska väl du till Uppsala och läsa pojk! Ta hyra på en båt och spar till en egen. Så dina släktingar kan bli stolta över dig!”  Skomakare, bliv vid din läst! Lite som Nisse skriver i detta fragment.

Jantelagen, som Sandemose beskriver den, har inget att göra med avund mot dem som redan lyckats. Den har att göra med att mobba och straffa dem bland de egna, som försöker bli något annat, komma vidare. Den är, och där är Sandemose mycket tydlig,  en serie attityder som de härskande i Jante lurat på resten av folket för att de ska hålla kvar varandra där nere. Så att de självmant ska hindra att någon av de egna ska försöka sticka upp, och utmana dem där uppe:

1. Du skall inte tro att du är något.
2. Du skall inte tro att du är lika god som vi.
3. Du skall inte tro att du är klokare än vi.
4. Du skall inte inbilla dig att du är bättre än vi.
5. Du skall inte tro att du vet mer än vi.
6. Du skall inte tro att du är förmer än vi.
7. Du skall inte tro att du duger till något.
8. Du skall inte skratta åt oss.
9. Du skall inte tro att någon bryr sig om dig.
10. Du skall inte tro att du kan lära oss något.

Vet ni när boken kom ut? 1933. När startade de långa socialdemokratiska maktinnehaven? I  Sandemoses hemland Danmark 1929. I Sverige 1932. I Norge, där boken skrevs, 1935. Jantelagen beskriver alltså en mentalitet som fanns före den  socialdemokratiska makthegemonin.

Och vad tror ni, förstärktes eller försvagades Jantelagen av de många sociala reformerna? Vad kan gymnasiereformer, universitetsreformer och fackföreningsrepresentation åt alla möjliga och omöjliga håll ha betytt för attityderna i arbetarklassen till att ens egna döttrar, söner och syskon provade att leva ett annat liv? Hur skulle vi kunna ha så många ”klassresenärer” ifall denna Jantelag fortfarande höll folket i ett järngrepp? Fundera lite till över det, innan ni nästa gång svepande ger ”Jantelagen” skulden för allt ni ogillar i vårt trots allt relativt civiliserade land.

PS:

Anders Mildner verkar i vart fall veta vad Jantelagen är, när han diskuterar hur vårt beteende på Facebook tycks strida mot de normer många av oss följer när vi umgås öga mot öga. En nyanserad men svamlig presentation av boken finns i dagens SvD.

Korrigering 10/8: Stycket om de socialdemokratiska maktinnehaven är justerat så att de rätt anger var Sandemose är född respektive skrev boken.

Annonser

Om Henrik B

Molekylärbiolog. Science writer. Piratpartist.
Det här inlägget postades i Politik och har märkts med etiketterna . Bokmärk permalänken.

10 kommentarer till Vad Jantelagen verkligen är

  1. göran johansson skriver:

    Man lär sig inte ords betydelser genom att läsa gamla etymologiska ordböcker, man lär dem av hur de används av samtida språkbrukare.

  2. Henrik skriver:

    Hej Göran, Tack för kommentaren. Jag läser inte gamla ordböcker, utan den roman där Jantelagen beskrivs och livet i dess skugga skildras! Och använder man metaforer ur skönlitteratur tycker jag faktiskt man har en skyldighet att veta vad metaforen står för, och inte använda den för närmast motsatsen till det författaren beskrivit. Annars blir liksom all kommunikation meningslös. Som om jag skulle använda muminfamiljen som en symbol för ett välordnat liv i eget hus, prydliga rader syltburkar i källaren och fader med hög hatt och käpp, istället för det avslappnade lätt bohemiska liv som Tove Jansson verkligen beskrev.

  3. Magnus Berg skriver:

    ”man lär dem av hur de används av samtida språkbrukare”

    På Gotland används jantelagen av kommunpolitiker och öns priviligierade småpåvar för att trycka ner de som anser att Gotland kommun och dess myndigheter ska följa svensk lag och inte särbehandla människor eller gynna vissa enskilda företagare. När vi som gillar demokrati och rättsäkerhet opponerar oss mot alla dessa fall av särbehandling så får vi höra att vi är avundssjuka och jante-lagare.

  4. Arne skriver:

    Jantelagen hade sina rötter i de gamla bondesammhället. Med konsumismen och globalicerinen har vi fått nya utmningar!
    Inom de nya fällt som urbaniseringen och konsumismen har öppnat,
    med ”pengarna som motor” har vi blandannat märkeskläder. Denna form av konsumtion kan sammanfattas som en varant av jantelagen. Med bl.a. mobbing och osemja som följd!

  5. Arne skriver:

    Förtydligande: Jag menar naturlikvis inte att märkeskläder alltid är av ondo. Hur dessa kläder fabriceras i utväcklingsländer får vi ventilera i andra fora.

  6. Nils Dacke skriver:

    I den sista Sovjeten, även kallat Oskarshamns kommun, har sossarna alltid härskat och Jante anses här vara uppfunnen och inte i Norge. Så vist är socialdemokraterna kraftigt associerade med denna lag. Just Oskarshamn är mycket intressant ur kultursocial synpunkt då även V hade 22% av rösterna i sista valet och det finns en bruksmentalitet som inte finns någon annanstans i Småland som ju annars präglas av Gnosjöandan. För några år sedan kom kommunen sist i näringslivsrankingen och skandalerna duggar tätt med snart olagliga aktiägartillskott på 360 miljoner och nepotismen är väldigt utbredd.

    Så visst finns sambandet jantelagen – socialdemokraterna.

  7. Henrik skriver:

    Nils Dacke, Din kommentar är ett exempel på det jag argumenterar mot i inlägget, att man helt utan respekt för vad Sandemose skriver i sin roman använda begreppet ”Jantelagen” för allt som man tycker illa om! Man måste nog hata sossar rätt ordentligt för att tro att Jantelagen uppfanns i en kommun som skapades runt 40 år efter det att lagen nedtecknades!
    Arne: Jag är osäker på detta med rötterna i bondesamhället. Å ena sidan krävde ju samverkan i byarna före skiftena en hel del anpassning och ödmjukhet, men mina fördomar säger att det bland jordbrukare snarare setts som ett tecken på duglighet än strebermentalitet om någon av de egna lyckats köpa loss arrenderad jord, genom hårt arbete och duglighet utvidga ägorna etc … Men det kan jag ha fått om bakfoten. Rätta mig gärna, någon som vet!

  8. Arne skriver:

    Bodil Jönsson som är Professor emeritus i rehabeliteringsteknik beskrev i ”innledningen”programmet VINTER den 2010-01-01 sina efarenheter från sin barndomm på den karja landsbygden i Halland. Det lilla jag mins av hennes berättelse sammanfaller till delar med janelagen. Förmodligen hör janelagen också ihop med hur bördig jordarna var i krin bondgårdarna. Väder vind och nederbörd får man inte heller glömma i detta sammanhang. Sjördebidrag fanns heller inte att tilgå. Måna gånger kunde däför vintrarna bli tuffa och kalla. Sandemose Henrik du kanse har några uppgifter var i Norge Sandemose kom ifrån, detta kan vara intersann i sammanhanget. Och angående B:J Vinter- programmet det kanse finns att tillgå via SR. poddradion!

  9. Henrik skriver:

    Arne: Sandemose växte upp i den då rätt lilla staden Nyköbing på Jylland i Danmark. (Det blev ett skrivfel i texten, han växte upp i Danmark och skrev boken i Norge!)

  10. Ping: Vad Jantelagen verkligen är | Henrik Brändén

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s